Spyr på er

Förvandlade min säng till soffa senare än tänkt denna morgon. Vände på kudden och såg mascarafläckarna från en dag tidigare i veckan. Då var jag som ett vattenfall, ett hejdlöst forsande vattenfall. Idag är jag som en hög med träflis och sågspån. Uttorkad och förvirrad. Vilsen.

Jag har varit tvungen att avsluta en relation. Det är bland det värsta jag gjort. Spänningen som uppstår som inte alls är av god karaktär. Känslorna som far omkring och vägrar sig greppas, tankarna som dyker upp mellan hjärtslagen och andetagen som är alldeles för korta och snabba.

Att såra någon, en älskad, är ingen solskenshistoria. Det är den värsta skräckhistorian som finns. Tårarna som faller, muskler som spänns och läppar som darrar. Ångesten som sprider sig och växer sig stark mellan två sörjande själar. Ren. och. skär. smärta.

När en relation kommer till den punkten, att det inte längre går, inte längre är konstruktivt och kärleksfullt på grund av olika anledningar, att det är nödvändigt att avsluta. Det är tungt. När kärleken finns där, och viljan att vara tillsammans finns där, men ändå måste det avslutas. Det är riktigt tungt.

På vardagarna går det bra, bättre, för då har jag annat att tänka på och när jag kommer hem är jag så trött att jag inte orkar tänka utan låter bara tårarna trilla. Jag är för trött för att känna smärtan och ångesten. Men helgen. Helgen som kom, som är nu, har inte varit vacker. Instängd i min lilla lägenhet sedan i fredags. Ingen lust att gå ut, men öppnar fönstret för att få in luft. Det jag tänkt göra är självfallet inte gjort utan numer på en än värre nivå. Jag talar om röran. Röran som alltför ofta speglar mitt mående. Tänderna, som inte är borstade sedan i fredags, för att jag helt enkelt inte orkar. Idag var första dagen jag bäddade sängen, för att jag helt enkelt inte brytt mig. Saker ligger överallt och pysselbordet är dränkt i papper, pennor och andra pysselsaker. För att jag helt enkelt inte orkat. Jag hade tänkt att jag skulle jobba hela helgen. Få saker gjorda som släpat efter länge nu, få det avslutat så jag kan andas ut gällande det. Det har på intet sätt tagits tag i. För att jag helt enkelt inte orkat. Motivationen är noll, styrkan är noll, men i huvudet nöter tankar på om saker jag borde och måste. Vill meditera, komma ner i varv, men kan inte när det är rörigt. Min terapeut tipsade mig om att gå ut och meditera, eller läsa. För att komma bort från röran men ändå kunna ta det lugnt, ge mig den stunden av lugn. Det har inte blivit av, för jag har helt enkelt inte orkat. Jag är i ett läge där jag skulle kunna ligga i sängen dygnet runt och bara ta mig upp för toabesök och matintag. Handla skulle någon annan få göra, för att jag helt enkelt inte orkar.

Allt är rörigt just nu. Hemmet, jag – både invändigt och utvändigt, jobbet och känslorna. Spyr över människor med självkontroll och karaktär. Kräks på deras fabulösa liv där det motioneras, lagas fancy maträtter och umgås med både vänner och familj i kubik. Ni ger mig ångest och dåligt samvete över att jag inte orkar borsta tänderna eller tvätta ansiktet.

Idag kommer min relation hem till mig med mina saker, och jag ska lämna ifrån mig hens. Jag vill inte. Jag vill istället säga, kom in! Ska vi hitta på något? Jag kan ligga på din mage med din arm om min midja, och så kan vi prata om livet, så där som vi brukar. Vi kan hålla handen när vi går och handlar mat eller se en film. Som vi brukar.

Ingenting är eller kommer vara som det brukar. Jag har ingen lust, för att jag helt enkelt inte orkar.

Annonser

Energi som resurs

Min terapeut sa en gång något som etsat sig fast i mig: Resurser. Se din energi som en resurs. 
När jag sedan satt och skulle betala mina räkningar och försökte lägga något som skulle likna en budget började jag fundera mer på det där. 
Resurser. 

Jag har en inkomst i form av pengar. Dessa pengar fördelar jag på olika områden i mitt liv. Vissa områden som måste tas omhand för en trygg tillvaro, andra områden som jag valt av olika anledningar. Inkomster och utgifter. Målet är att det tillslut ska finnas ett överskott som kan bunkras och användas vid lämpligt tillfälle. Det ska finnas balans.

Vad händer om jag ser på min energi som jag ser på pengar?

Vissa saker i livet ger mig energi – det är min inkomst. Sedan finns det saker jag måste göra, som jag måste lägga energi på, och saker jag väljer att lägga energi på – det är mina utgifter. Målet är att ha en buffert av energi att tillgå när det behövs. Det ska finnas balans. 
Alltför ofta har jag känslan av att jag inte orkar, jag har ingen energi. Det är en tråkig känsla som påverkar stora delar av mitt liv och jag önskar ofta att jag hade mer ork. 

Vi leker med tanken!

Om jag skulle göra en budget över min energi istället för min ekonomi, hur skulle den se ut då?
Vad är det som tillför energi i mitt liv – min inkomst, och vad är det som kostar energi – mina utgifter. Efter en sådan uträkning, hur ser balansräkningen ut?

Vad kan jag investera i (även om jag tycker det är tråkigt) som kan generera högre inkomst, det vill säga mer energi? Vilka kostnader kan jag dra ner på? 

Exempel:

Inkomster (GER energi) – sömn, mat, människor jag tycker om, kreativitet, skratt, prestation, mitt jobb, beröring, bra musik…

Utgifter (KOSTAR energi) – mitt jobb, folksamlingar, för mycket ljud, sömnbrist, alla vardagliga bestyr, oförutsedda händelser, umgänge, dränerande människor, samtal, stress…

Investeringsmöjligheter (Vad kan bidra till MER inkomst) – god sömn, rutiner, motion, BRA mat, tillfälle för återhämtning, avslappning och meditation…

När det handlar om pengar finns det få människor som tackar nej till mer eller är beredda att göra en ansträngning för att uppnå en högre inkomst. 
Vad händer om vi resonerar likadant med energi och välmående?