Mitt HSP(högkänslighets)-test del 1

Om man svarar ja på 12 eller fler frågor är det troligt att man är en highly-sensitive-person, HSP
Testet hämtat från: http://sensitiv-hsp.se/hogkanslighet/elaine-arons-sjalvtest/

1. Jag verkar vara känslig för de fina nyansskillnaderna i min omgivning.

Jag har alltid lagt märke till detaljer och nyanse, på gott och ont. När jag läser en text eller deltar i en diskussion kan jag snappa upp och förstå poänger och
slutsatser fort. När jag studerade och läst kurslitteratur var det väldigt sällan jag behövde läsa allt i en text, oftast räckte det med att skumläsa för att förstå vad författaren var ute efter. I samtal kan jag ibland sitta som på nålar och känna mig frustrerad för att jag redan förstått vad den andra personen menar medan personen pratar färdigt. Detta i kombination med dåligt tålamod är inte alltid en hit.
När jag är ute och går med någon händer det i stort sett alltid att jag ser saker eller hör ljud som den andra inte lägger märke till. Har alltid känt att min hjärna är konstant uppkopplad och registrerar allt i min omgivning. Detta medför att jag har svårt för folksamlingar, till exempel personalrum. Sitter ofta för mig själv på min rast på jobbet, lite beroende på hur många som sitter i personalrummet. Är det många som sitter där blir rasten ingen vila för mig då jag hamnar i ett läge där jag lyssnar på alla samtal samtidigt. Är det en i taget som pratar går det lättare.

2. Andra människors sinnesstämningar påverkar mig.

Har väldigt lätt för att känna av hur en annan person mår. Ibland, oftast, dras jag ner av ett dåligt mående och lyfts av ett bra. Jag kan bli förvirrad av människor som skickar flera signaler, som visar en sak med kroppen, säger en annan men utstrålar en tredje. Oftast är känslan rätt. Fördelen med detta är att jag passar för att jobba med människor. Något jag lagt märke till är att barn och ungdomar med olika former av problematik eller diagnoser har haft lätt för att ty sig till mig, och jag till dem. Jag tror att det beror på att de känner att jag förstår, och att jag ser och hör dem och känner in.

3. Jag är smärtkänslig.

Den här är lite klurig. Jag har fått höra att jag haft en ganska hög smärttröskel i min uppväxt och självfallet beror väl det på vad som ställs i relation till det. Jag är inte rädd för smärta men jag kan känna den. Tror dock inte jag är särskilt smärtkänslig. Inte fysiskt. Inre smärta är jag väldigt känslig för.

4. Under stressiga dagar, behöver jag dra mig undan – till sängen, 
till ett mörkt rum, eller vart som helst där jag kan vara ifred 
och få en paus från alla intryck.

Detta är något jag nyligen insett att jag är i behov av och, skulle jag säga, den största nyckeln till min psykiska ohälsa. Jag har gasat. Och gasat. Och gasat. Inte stannat upp, inte återhämtat mig, inte vilat. Under en period var alkohol det som gav mig lugn, idag dricker jag ingenting. Idag försöker jag hitta balans i tillvaron, försöker hitta receptet på vad som funkar bäst för mig. Hur mycket kan jag jobba? Hur mycket behöver jag vila? Vilka aktiviteter kräver vilken mängd vila? Hur kan jag planera för att uppnå så mycket balans som möjligt? Det är svårt, speciellt med tanke på hur samhället vi lever i ser ut och dess normer och ideal. Att bli medveten om detta har och kommer förändra mycket i mitt liv.  

5. Jag är särskilt känslig för koffein.

Här vill jag säga nej för kaffe är smaskens! Min spontana känsla är att jag inte är känslig för koffein, samtidigt vet jag att när jag inte dricker kaffe går mitt huvud ut i demonstration och skriker ”ROPEN SKALLA KAFFE ÅT ALLA” och ger mig huvudvärk. Kanske är det så att jag är mer känslig än vad jag tror?

6. Jag blir lätt överväldigad av saker som exempelvis starkt ljus,
starka dofter, grova tygmaterial, 
eller sirener på en ambulans som kör förbi.

Jag är ljuskänslig. Solen och jag är inte bästa vänner. Den ger mig huvudvärk då jag kisar mest jämt när jag är ute i solen. För mycket ljus är jobbigt för mig. Starka dofter, som parfym, reagerar jag starkt på. Dofter kan både äckla mig och fascinera mig.

7. Jag har ett rikt, komplext inre liv.

Här vill jag yttra ett starkt och rungande ”JA!” och jag tror att de som känner mig väl kan stämma in i det yttrandet. Jag är förbaskat knepig, för mig själv och för andra. Tanken på att det eventuellt kan vara så att jag VILL vara komplex har också slagit mig. Dock förstår jag inte mitt eget tankemönster, det är på inget sätt logiskt, och andra har svårt att förstå det också. Jag är svår.

8. Jag känner mig illa till mods av starka ljud.

Det beror helt och hållet på vilken typ av ljud och om det är ett ljud jag själv valt eller ej. Sorl är det värsta, speciellt ihållande och högt sådant.

9. Jag blir starkt känslomässigt påverkad av konst och musik.

När jag sitter där, på teatern, är stunden precis innan en föreställning den bästa. Publiken är på väg in, jag sitter på min plats, skådespelarna är bakom scen och jag är förväntansfull deluxe. Efteråt är jag fylld av energi och inspiration. Jag vill skapa, jag vill vara med, jag vill vara allt.
Eller på en bra spelning. Konst och musik väcker vågor i mig och känslorna svallar.

10. Jag är samvetsgrann.

Säg det jag inte haft dåligt samvete för. Försöker alltid göra rätt, inte bara utifrån mig själv utan även utifrån alla andra och ja, hela världen.

11. Jag är lättskrämd och hoppar t.ex. lätt till.

Nja, jag skulle inte vilja säga att jag är lättskrämd.

All min kärlek!

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s