För en tid sedan – ett läkarbesök

Utmattning, depression, ångest, generaliserat ångestsyndrom (GAD), panikångest, social fobi, agorafobi, ADHD och bipolaritet.  KBT, psykodynamisk terapi, läkarbesök, sjukskrivningar och energiterapi. Citalopram, Efexor/venlafaxin, Lyrica, Sertralin, Cymbalta, Cipralex, Atarax, Stesolid, Imovan, Propavan och Theralen.

En sörja av självförakt, rädsla, en inre storm, förvirring och oduglighet. Jag vet inte hur länge min hand varit utsträckt eller hur många som tagit den. Har träffat så många olika läkare, psykiater, terapeuter och psykologer att jag har tappat räkningen. Var finns jag i den här sörjan? Vem är jag? Vad är jag?

På väg mot läkaren, som så många gånger förr,  var jag uppmärksam på allt som hände runt mig. Starkt inkännande alla jag mötte och så otroligt medveten om mig själv och min kropp. Jag visste att klänningen smet åt där jag inte vill att den ska smita åt, jag visste att mina steg var klumpiga och jag kände att min kroppshydda var enorm. Jag letade blickar, försökte lista ut vad människor tänkte, kände in och drog slutsatser. Alltid samma process utomhus, alltid samma process bland människor.

Fem dagar på Lamictal 25 mg. Livrädd för livshotande biverkningar men det värsta hade lagt sig. Det kändes som att det var då mitt öde skulle avgöras. Beslut skulle tas om hur mitt framtida jag skulle se ut, vem jag skulle komma att vara.

Blodtrycket var bra, men pulsen var hög. Den dubbelkollades. Jag la fram min terapeuts önskemål. Att minska på mina mediciner. Jag berättade att min terapeut vill behandla mig ren, utan mediciner. Läkaren såg frågande på mig. Jag visste att hon inte förstod.
Jag hade hamnat i ett slagfält, mitt i en strid mellan traditionell friskvård och alternativ till denna. Den ena sidan vill pumpa i mig mediciner, den andra vill ta bort dem helt. Samtidigt säger de att det är mitt val, att jag bestämmer och att det jag vill är det som väger tyngst. Jag hatar det.

Jag är en människa dålig att fatta beslut som gäller mig själv. Hos min vän kunde jag tidigare inte ens välja tekopp att dricka ur eller vilket te jag ville dricka. Vid andra typer av beslut ringer jag alltid och frågar om råd och går på det rådet som känns bäst eller lyssnar mest på den personen som kan tänkas bli mest besviken om jag gör på något annat sätt än det de föreslagit.  Hur skulle jag kunna fatta ett sådant här beslut? Om något så stort som mitt liv?

Vad händer om jag slutar ta mina mediciner? Hur kommer jag må? Kommer jag rasa igen? Kommer den traditionella sjukvården få en möjlighet att skratta åt mig i min misär samtidigt som de skriker: “VAD VAR DET VI SA DIN ÅNGESTFYLLDA JÄVEL??!!” och fylla mig till kräkningsgränsen med mediciner?

Jag fyllde i skattningar. Det var det gamla vanliga. Hur har du mått de senaste tre dagarna? 0-5. Vill du ta livet av dig? Äter du som vanligt? Kan du koncentrera dig och tycker du om dina vänner som du gjort tidigare? Det lustiga är att jag vet exakt hur jag ska svara för att vara mer eller mindre deprimerad. Jag skulle kunna få läkaren att fatta beslut om tvångsvård direkt och jag skulle kunna få henne att tro att allt är toppen och att medicinerna mirakulöst gjort mig frisk. Jag svarar alltid sanningsenligt. Då var jag 22 poäng deprimerad och 12 av 13 poäng bipolär. Kommer på mig själv med att fundera över om det är ett bra resultat, hade jag vunnit och vad blev vinsten?

Läkaren framhöll att Lamictal är en fantastisk medicin, så även Lyrica. Hon talade om att jag fick räkna med en process på 9 månader. 6 månader innan fullgod effekt av Lamictalen visade sig. “Det här kanske inte kommer fungera”, sa läkaren. “Så härligt”, tänkte jag. Jag var jättesugen på att knapra piller i höga doser i 9 månader för att sedan konstatera att det inte fungerade samtidigt som jag betalar för en terapi som kanske inte får fullgod effekt för att jag äter så mycket mediciner.  Betydligt fattigare, mer vilsen och med en kropp full med diverse medikamenter. Skulle det vara jag 9 månader framåt?

All min kärlek!

Annonser

En reaktion på ”För en tid sedan – ett läkarbesök

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s